Logotyp.jpg
Home Grävlingar logo Protokoll Konstskatter




Vägsamfälligheten där kvinnorna är vackra, barnen duktiga och gubbarna någorlunda hyggliga
SAMFÄLLIGHETENS HISTORIA 2014

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

2000

1999

1998

1997

1996



18  Januari 2014: Styrelsen agerar för att stävja racingkultur.

Med nya tider beteenden. Samfällighetens styrelse har noterat att buskörning kan förekomma på vårt vägsystem. För att stävja detta har nya vägskyltar införskaffats från Italien efter att Styrelsen gjort ett besök där. I samband med att skyltarna monteras kommer en separat årsavgift att debiteras för att i någon mån kompensera styrelsens utlägg och kostnader för den fria baren som anordnades i samband med att avtalet undertecknades.

2 Februari 2014 : Lennerberts hus nu sålt

Allan Lennerberts sommarstuga har nu sålts. Köpare är en 23-årig trebarnsmamma från Alingsås. Överlåtelsen sker första mars. Köparen avser att bo permanent i huset. Vi önskar henne och barnen välkomna till Skogen!

10 Februari 2014 : Omfattande uppdatering av hemsidan uppstartad.

En uppdatering av hemsidan har startats. Främst justeras videos då vissa av dessa spärrats av Youtube.

12 Februari 2014 Stor donation till Blåbärsås Konsthall.

Med nedanstående länk till en donation från en erkänd konstkännare analyseras den senaste av ett antal donationer. Donationen består av värdefull 18- och 1900-talskonst och kommer att hängas både i Drängstugan och i Blåbärsås Konsthall. Då Konsthallen har begränsade öppettider för närvarande p.g.a. kraftigt ökad arbetsmängd är följande länk ett enastående tillfälle att uppgradera sitt konstkunnande. 

Här är länken:

22 Februari 2014 : Förtjänstfull sladdning av Håkan Jernehov.

Med vägen i uselt skick fick vår Håkan fixat till den till körbart skick mellan alla regnskurar. Tack Håkan!

Bildgalleriet har nu gjorts om och kompletterats med en mängd foton. Dessutom läggs rörliga bilder till från de vägarbeten där sådana finns. Just nu finns detta för 2004 och 2005. Men mer kommer!

7 Mars 2014 : "Auktionen", Ingvar Bergmans stora film om skogen har haft premiär!

Ingvar Bergman, den kände skoglige filmskaparen, har i många år intresserat sig för den skogliga miljön kring Drängsered. I och med bildandet av Drängseredsteatern och dess stora scen "Drängstugan" gavs möjlighet att spela "Auktionen". I huvudrollen spelar Clas Ohlsson, en känd skoglik estradör. Ohlsson uppbackas av den lika kände Roland Boman. I några av alla mindre roller glänser Sune Pehrsson, Arne Tjäder och inte minst Marianne Udéhn. Vill du se "Auktionen" kan du trycka på den här länken.  LÄNKEN TILL AUKTIONEN

28 Mars 2014 : Mamma Esters Kokbok

Mor Ester intresserade sig för matlagning i hela sitt liv. Hon tecknade ner alla recept hon kom över och provade med iver nya. Hon experimenterade som den värsta provningsingenjör och tog mycket som självklart. T.ex. baktemperatur, baktider och hur degar och annat rörs samman.

Jag har startat ett arbete med att teckna ner dessa recept så de kommer fler tillgodo. Till min hjälp har jag tagit ett antal specialister som korrekturläser och har synpunkter på innehållet. En liten detalj som jag missade var att det inte ingår 20 chilifrukter i en äpplekaka. En sådan kaka kan knappast ätas ens vid en Drängstuga när ölkistan är väl fyllt!

Recepten kommer att presenteras framöver inklusive möjligen utbildningsmaterial för bagare av kategori 3-5 nedan. Recepten kommer dock att utelämna självklara enkla baskunskaper inom bakkonsten som exempelvis baktemperaturer. En smed som värmt sitt stål har känslan och den fungerar från bilverkstad till kök!

Mor Ester var en förstående människa och skulle aldrig kommit på följande bedömningsgrunder för bakverk. Likväl är de fullt tillämpbara i skoglig miljö!
  • 1.  "För specialister".  Observera att här ej står speciella bagare, vilket är ett möjligt skogligt attribut
  •  2.  "Av bagare, för bagare" 
  •  3.  "För skrala bagare"
  • 4. "För brända bagare"  
  • 5. "Borde aldrig provat bagare

25 April 2014 : Styrelsemöte i Samfälligheten

Ett styrelsemöte avhölls den 25 april med Håkan Jernehov som värd. Tack Håkan för hjälpen att ordna mötet. Protokollet finns i vår mapp "Föreningsprotokoll".

Vid mötet framkom att all bokföring försvunnit från Mats Udéhns säkra källarförvar. Efter en analys är nu Hugo Udéhn misstänkt för att använt bokföringen som mat till sina fiskar i Kråkebakkenbadet.

28 Maj 2014 : ÅRSMÖTE!

VÄGFÖRENINGENS ÅRSMÖTE AVHÅLLES I DRÄNGSTUGAN LÖRDAGEN DEN 14 JUNI KLOCKAN 16.00

20 Juni 2014 : Ursäkt!

En felaktighet smög sig in i kallelsen till Årsmötet kring tidpunkten för mötet. Med denna lurades medlemmar till mötet 2 timmar innan start. Dessvärre kunde inte felet åtgärdas då ett åskväder slog ut en väsentlig del av datorn. Jag har nu inlett sökandet efter alternativ till Frontpage från 2003 för att inte vara så sårbar vid åskväder. Ni får ha tålamod för detta tar tid för gamla gubbar.

27 Juni 2014 : Deltagande i Samfällighetens Årsmöten

En genomgång av deltagandet på samfällighetens Årsmöten har genomförts. Den medlem som deltagit i flest möten är Kråkebacken med familjen Udéhn. Familjen har haft minst en representant på alla möten sedan 1987. Av dessa har vår Mats deltagit i alla. En medarbetare som även utmärkte sig var Erik Bendel Gustafsson, dock med frånfälle sedan 2011. Efter genomgång har detta befunnits som giltigt förfall då Bendel avled Annandag Jul 2011.

2014arsmotehampus.jpg

30 Juni 2014 : Årsmöte 2014

Protokollet från Samfällighetens Årsmöte finns nu tillgängligt. I korthet kan slutsatsen från mötet beskrivas som följer:

    * En ny spridningsutrustning för vägsalt tas fram av en lokal entrepenör.
    * Ekonomin är i balans. Styrelsen beviljades större handlingsutrymme under verksamhetsåret.
    * Det beslutades att samfälligheten skall hålla en årsavgift i reserv för extraordinära händelser.
    * En vägmedlem har även detta år ej betalt årsavgiften.
    * Kassör emeritus Udéhn avgick efter en kortare insats i samfälligheten. Ersättare blev Björn Kjellén vars 28 år som kassör i Blåbärsås bedömdes som tillräcklig för att ersätta Udéhn.
    * Siw Sjöström avtackades om kakleverantör. Siw har i många år ordnat med bakverk utan någon ersättning. Den nya ordningen innebär att kakbördan delas av många medlemmar. Siw passade dock på tillfället att varna för den Högbergska äppelkakan med pfeffer.

2014arsmote10small.jpg 2014arsmote1small.jpg 2014arsmote2small.jpg 2014arsmote3small.jpg
2014arsmote4small.jpg 2014arsmote7small.jpg 2014arsmote9small.jpg 2014arsmotesiwansmall.jpg

3 Juli 2014 : Bokkultur i Skogen

Vägmästare emeritus utmärkta initiativ med en bokbytarklubb i Skogen har utvecklats ytterligare. Vår Ulla Kjellén har installerat ett boklbytarbord i Drängstugan där ärenden inom bokbytarkonsten kan utföras.

3 Augusti 2014 : Problem med hemsidan!

Förutom innehållet i hemsidan har vi problem med programvaran som används vid skapandet av denna. För att lösa problemet har en gammal gubbe fått sättas på skolbänken och återkommer med fullständiga rapporter när kunskapen så tillåter. Här är i alla fall en bild från vägarbetet.

Vägarbete 2014

14 Augusti 2014 : Årets Vägarbete!

Efter en snabb utbildning är hemsidan nu igång. Som framgår av starten är utbildning inget enkelt för en gammal gubbe. Denne har utvecklat helt andra talanger genom åren, det s.k. tjötet. 

Årets Vägarbete bjöd på två extraordinära händelser. Dels blev mångförtjänte Arne Tjäder äntligen belönad för både vägarbeten och historier utanför skogslivet. Dessutom bjöds på delikat öl, s.k. Bärlineröl, här demonstrerat av vår Anna, efter provsmakning och med livet i behåll. Eftersom stämman normalt är van vid Björnebryg så var denna variant utmärkt. Låt vara att eftermälet inte satt lika rätt och hårt som med den gamla starka Björnen.

2014vagarbete13small.jpg 2014vagarbete20small.jpg 2014vagarbete21small.jpg 2014vagarbete23small.jpg 2014vagarbete24small.jpg
2014vagarbete25small.jpg 2014vagarbete27small.jpg 2014vagarbete2small.jpg 2014vagarbete30small.jpg 2014vagarbete32small.jpg
2014vagarbete33small.jpg 2014vagarbete40small.jpg 2014vagarbete41small.jpg 2014vagarbete45small.jpg 2014vagarbete46small.jpg
2014vagarbete47small.jpg 2014vagarbete48small.jpg




Arne Tjäder utnämndes till Årets Grävling. Grävlingkommitén var enig i sitt beslut. Arne blev Grävling för sitt långa och hederssamma arbete bland grus och sand i såväl uppförsbackar, potthål som branta skogsbackar.
Årets Grävling Arne Tjäder 2014

2014gravling5small.jpg 2014gravling6small.jpg 2014gravling7small.jpg

18 Augusti 2014 : Åtgärder mot Vägsamfällighetens betalningssmitare

T.f. kassören Udéhn har meddelat att det finns medlemmar som ej betalt fjolårets vägavgift. Styrelsen har därför beslutat att ackumulera detta för senare inkassering. Under en styrelseresa fick en medlem i uppdrag att besöka ett känt indrivningsbolag i södra Sverige. Detta företag har goda referenser och löser sina uppgifter på ett för uppdragsgivaren tillfredsställande sätt.

En uppgradering av hemsidan pågår och första steget är att systematisera Årsmötesprotokollen så dokument, sammanfattning och bilder finns enkelt tillgängliga.

25 Augusti 2014 : Mor Esters kakbok nu publicerad.

Efter ett träget arbete är nu Mor Esters Kakbok publicerad.

4 September 2014 : Dagen efter svärfars 94-års födelsedag publiceras en reseberättelse från USA 2001.

Detta är en enkel beskrivning av några semesterdagar i ett fantastiskt vänligt och vackert USA sommaren 2001.

Fredagen 13 juli 2014 :

Vi ser Tonto Natural Bridge samt Pertified Forest. Natten tillbringas i Gallup, en liten håla i New Mexico. Vi gjorde felet att lägga oss helt nära järnvägen alldeles intill tutsignalen. Tågen hjälpte oss att hålla oss vakna den natten.

Lördagen 14 Juli :

En odramatisk transport till Santa Fe när Ulla bestämmer sig för att göra en marknadsundersökning av hotellpriserna. Enträget jobbande efter principen "Ta aldrig första bästa" genomsöktes ett tjugotal hotell längs stadens paradgata. Det enda tillförlitliga, med en norsk flagga utanför, var förstås fullbelagd. Det visade sig vid analysen att "första bästa" var bästa alternativet men det valde inte vi. Efter övervägande om rum utan varmvatten blev jag "trött" och vi tog in på ett hyggligt hotell för $75.
Santa Fe är en vacker turisthåla i mexikansk/indiansk stil. Pittoresk och rätt kul, helt enkelt ett paradis för svägerskorna Ingrid och Magdalena (som ofta drar med sig min köptrötta hustru) på shopping.
Att fylla på luft i däcken är inte så enkelt. Efter att besökt två bensinstationer där luftpumpen inte fungerade tvingades vi till en tredje station där det kostade 50 cent att starta pumpen. Denna dos luft räckte naturligtvis bara halvvägs så kalaset kostade en dollar. Otänkbart i Sverige men fullt självklart här.
Dagen avslutades med fest på hotellrummet där 2 Miller burköl och tre påsar chips frossades.

Söndagen 15 Juli :

Från New Mexico drar vi norrut mot Durango i Colorado. Vi skall åka ångjärnvägen till Silverton. Järnvägen kom till efter guldfebern 1874. Guld & silverhaltig malm bröts i San Juan Mountains. Malmen förädlades i Durango och på mindre än ett år byggdes järnvägen till denna plats, som är mycket svår att nå. Idag har Silverton 430 invånare och är forntidsmärkt. Båda städerna ligger på ansenlig höjd, Silverton på 9300 fot vilket är mer än 3000 meter. Gruvorna, när det begav sig, låg ännu högre upp. Kvällen tillbringas på staden där jag förgäves söker supa hustrun fuller. Försöket misslyckas, jag köper en hatt och ser vimsig på TV.

Måndagen 16 Juli :

Tågturen till Silverton (en gammal gruvstad) är underbart vacker efter floden Aramis. Från Durangos dryga 6000 fot åker vi till Silvertons dryga 9000 fot (2800 m). Silverton är en liten håla som lever helt på turisttågen. Den sista gruvan lades ner för tio år sedan. Under gruvepoken var isoleringen tidvis fullständig. Vissa år med mycket snö kunde staden vara isolerad i 3 månader. Snöskred var vanligt, vissa sopade järnvägen i floden. Järnvägen byggdes på ofattbara 9 månader under vintern 1882 (längden är ca 8 svenska mil). Man använde smalspår därför att man kunde bygga tvära kurvor samt att smalspåret var mycket billigare. I den här terrängen spelade farten inte så stor roll (bredare spårvidd ger bättre komfort och möjlighet till högre fart).

Tisdagen 17 Juli:

Vi lämnar Durango och styr kosan mot Colorado Springs. Great Sand Dunes är en ansamling av sand som inte ens avlidne Böledalarn kan drömma om. Svempa Bengtsson själv har aldrig siktat så mycket sand som fanns i detta sandförråd. Själv gillade jag inte kvaliteten på sanden. Det är mycket tveksamt om den kunnat användas som isgrus. Den liknade mycket Wrappens isgrus men utan de bitska goda snäckskalen ordföranden i vägföreningen så mycket berömmer. Ett konstigt ställe var det för samtidigt med all sand rann det vatten i kanten. En sandöken brukar inte kombineras med vatten.
Vi passerar Wolf pass (får årligen 20 m snö, mest i USA) och stannar till vid en liten handelsbod. Märkligt nog är stället omgivet av otaligt antal kolibris. Jag frågar tanten och hon berättar att denna fågel inte alls vantrivs på hög höjd. Den kommer i maj när snön försvinner och försvinner i slutet på september. Där fick vi förklaringen till varför vi har så få colibris under sommaren i Phoenix. Smart fågel!

Mot kvällen anländer vi till Colorado Springs och kör direkt upp på Pikes Peak. Toppen ligger på 14112 feet (4300 m) och är troligtvis en av världens högst belägna vägar. Det var kallt på toppen och vi frös trots varma kläder. 1891 byggdes en cog railway (kuggstångsdriven järnväg) till Pikes Peak. Utsikten och solnedgången var fantastisk från denna plats.   

Onsdagen 18 Juli :


På morgonen beger vi oss till "Garden of the Gods". Historien kring denna vackra park är rätt kul. I slutet på förra århundradet fick en gubbe för sig att öppna en ölstuga i området. En lovvärd tanke kan tyckas, men inte för alla. Så en rik mecenat (sådana finns det gott om i Amerika) blev förbannad, skrek att detta är ingen ölstuga utan en trädgård för gudarna. Han köpte området och donerade det till Colorado Springs mot att staden för all framtid skall bevara det som park samt att man aldrig skall ta ut en entréavgift. Så fungerar det än idag!

Vi åkte vidare genom vackra Colorado till Rocky Mountain National Park. Otroliga vyer, helt enastående vackert med vägar som går genom bergspass på 12000 feets höjd. Man hade bevarat en liten gård "Never Summer Farm" som visade hur människorna levde här i början på 1900-talet. Vintrarna är mycket stränga med mycket snö. Gubben i huset var en hästkarl men hade fått en smäll av en kuse så han blivit invalidiserad. Han utvecklade då två andra tiljor av sitt kunnande; stoppa upp djur och bränna sprit. Traktens gubbar kom till stället på vintern för att spela kort och supa. Tanten fick laga mat och passa upp. De var av tyskt ursprung så efter ett tag fick gubben bygga uthus där kompisarna kunde bo. Hon började ta betalt och slutade laga mat. Tiderna blev kort och gott kärvare vintertid men kompenserades av ökade inkomster under sommaren när turisterna kom till byn. I och med anläggandet av järnvägen till Denver inklusive sidolinjer kunde folk från hela landet komma hit på semester. Tanten levde till 1953, 17 år längre än gubben och staten köpte in stället för 20 år sedan. Urkul besök med vänliga och kunniga guider på plats. Att kunna bese samtliga nationalparker under ett år (passet gäller för en bil) för $50 är som hittat med service som denna!

Torsdagen 19 Juli :

En helt underbar dag i Rocky Mountains nationalpark. Med matsäck och vatten för ett helt kompani gav vi oss iväg på den första turen. Den gick till Bear Lake och visade sig vara en rullstolsanpassad slinga runt en liten vacker sjö. Vi vandrade sedan in i skogen någon halvmil på en ganska utmanande tur. Höjden (över 3000 m) märks när man anstränger sig. Scenerierna är helt otroliga och mycket svåra att fånga på bilder.  Man har infört ett system med shuttle bussar för att minska slitaget i parken. Det fungerar utmärkt. Var 8:e minut kommer en buss som kör en slinga. Man hoppar av och på precis som man vill och det finns ingen anledning att inte använda systemet.

Från Colorado drar vi norrut mot Wyoming. Ytorna är enorma, fälten och rancherna helt enkelt mycket stora. Efter att ensamt kört några timmar på stora vägen övernattar vi i Lusk. Denna håla var ungefär som namnet antyder men ganska typisk vilda västern ute på slätten. Allt här handlar om boskapsuppfödning och hästar.

Fredagen 20 Juli :

Vi lämnar Wyoming och kör in i South Dakota. Jag är inte riktigt observant på kartan, jag kör fel och vi hamnar i Hot Springs. Detta är en helt liten underbar stad med vänliga människor. Vi vill fika och går in i ett oansenligt café som visar sig vara en höjdare. Man serverar god mat och har samtidigt levande musik från två gitarrister. Servitrisen berättar att vintrarna här är mildare än i Wyoming och människorna är inte så dryga. Det stora monumentet i South Dakota är Mount Rushmore, berget där en danskättad konstnär (Gutsum Borglum) karvat ut fyra presidenter. Detta är ett verkligt turisthål även om det är fint ordnat med vackra byggnader i granit. Man sprängde i berget i 13 år och var färdiga 1941. Anledningen var helt enkelt att man ville ha turister och inkomster till denna avlägsna del av landet. Man har verkligen lyckats med detta, monumentet är mycket välbesökt.

South Dakota är mycket vackert med höga berg, sjöar, skogar och mycket gröna ängar. Jag associerar till svensk Bohuslandsbygd på 1960-talet. Det är ordning och reda och rent och snyggt överallt. En observation vi gjort är att så fort vi lämnat Arizona verkar de flesta köra bil på ett anständigt sätt. Det går lugnt och städat till, böterna för fortkörning är dryga och Highway Patrol är alerta mot fartsyndare. Vi ser ingen tillstymmelse till trafik liknande den i Phoenix!

Lördagen 21 Juli :


 Vi åker mot Yellowstone. Vi har inte haft någon kontakt med civilisationen i Sverige på en vecka. Mobiltelefoner i USA fungerar inte utom i storstäderna, i Kalifornien och på östkusten. Så Ulla börjar bli grinig för hon vet inte hur telningarna har klarat av sin semester. Vi köper ett kontantkort på en bensinstation, det fungerar fint från en vanlig telefonautomat och Ulla får tala med grabbarna. Lugnet återkommer till resesällskapet. Det är verkligen sant att ett telefonsamtal betyder mycket.

 Yellowstone är enastående vackert. En brand i slutet av 1990-talet har dock ödelagt mycket stora skogsarealer. Det finns dock att ta av, området är stort som Skåne, Blekinge och Halland ihop (min gissning). Vi ser Old Faithful Geyser. En stor arena är ordnad runt denna attraktion och varje gång den sprutar ut vatten och ånga applåderar folk. Det kunde lika gärna varit vilken skådespelare som helst som gjort en show. Vi tyckte båda att detta kändes ganska fånigt. Geysern i sig är inte heller speciellt stor, faktiskt inte mycket större än Geysern vi såg i San Francisco förra året. En hel stad med tingeltangel är byggd kring Old Faithful. Med ett leende åker vi vidare mot Grand Tetons nationalpark.

Att få rum blir ett större problem än vi tänkt oss. Så småningom hittar vi ett men då är jag redan jättehungrig och därmed jättesur. Ulla ser snabbt till att jag får i mig en hamburgare. Konstigt att man skall behöva lära sig själv hur man är via sina barn. Christoffer är nämligen lika oregerlig med tom mage.  

Söndagen 22 Juli:

Vi sover över i Jackson Hole, vilket är en håla lite trevligare än namnet. Som bas för utflykten i Grand Teton är det ett bra val. Vi åker till Jenny Lake, en underbar liten fjällsjö. Efter en halvtimmas båttur är vi framme och kan göra en promenad till Inspiration Point. Högt över sjön sitter vi och läser högt ur en bok, jag mumsar på lite fika trots ett förbud att inte äta här p.g.a. Björnrisken. Eftersom jag inte delar med mig av maten och tar med resterna hem förstod jag aldrig förbudet. En ekorre blir förbannad över min snålhet och nafsar mig i fingret. Jag säger till honom först på svenska men det fattar han inte. Då tar jag om samma fras på engelska och han antastar inte mig mer utan ger sig på Ulla. Jag visste inte att ekorrar inte kunde svenska.

 Framåt kvällen närmar vi oss Mammoth Lake, egentligen huvudstaden i Yellowstone. Det var här allt började och här ligger Park Rangers högkvarter. Det är också här bassängerna med varmt vatten finns. Det är ett knepigt landskap då det ändras hela tiden, ibland varje dag. En sådan här vattenkälla kan bygga upp en 3 dm kalksamling per år. Det osar lite svavel men inte så illa som från källorna som bubblar i lera (mud holes).  Vi avslutar kvällen med en lokal öl från Jackson Hole. Det man kan säga om den är att den borde stannat där den tillverkats. Dom kunde gett den till tjurarna på rodeon i lördags så hade den blivit annorlunda. Med sådan öl blir även en ko förbannad skulle jag tro. Den är bryggd med "huckleberries = amerikanska blåbär) men jag tror mer på att blåbär bryggt den flaskan!

Måndagen 23 Juli:

Dagen ägnas åt kontemplation. En inledande diskussion avhandlar reserutter och dess upplägg inklusive frånvaro av shopping. Dessutom avhandlas användandet av datorer och slutligen relationer och äktenskap.   

Tisdagen 23 Juli :

Under tystnad har reserutten ändrats och vi befinner oss i en större stad. Det visar sig dock att 24 juli är helgdag i Utah (pionjärdagen) och då är nästan allt stängt. I varje fall i Utah där 40 % av befolkningen är troende mormoner. Vi tar oss in i staden för att se templet och de centrala byggnaderna för mormonkyrkan. Första stoppet är kyrkans kartotek över alla människor på jorden. Samtliga svenska kyrkoböcker finns på microfiche fram till 1920. Svensk lag tillåter inte utlämnande av dokument på levande personer och gränsen har satts till 1920. Vi söker på två bekanta nämligen Sune och Iris Pehrsson, bevisligen födda 1920. Det visar sig att ingen finns eftersom vi inte vet i vilken församling dom är födda. Vi antar att dom finns, vi lär ha träffat dom!

Tempelstaden är mycket vacker. Mormonerna har en princip att skicka ut sina ungdomar i världen för att missionera. På tempelområdet finns unga missionärer som visar och förklarar kyrkan. Det hela är upplagt enligt ett givet schema och troligtvis mäts hur många biblar varje missionär lyckas dela ut. Dessa delas ut personligt av en missionär, i vårt fall i Phoenix. Syster Larka, som är en hjärntvättad ung dam från Masthugget lyckas inte få vår adress. Taktiken upplever jag ungefär som slipade säljares taktik även om det enklare går att glida ur. Man blir inte förolämpad om man inte skriver på deras papper. Ulla noterar att kvinnorna i allmänhet inte verkar vara speciellt glada.

Onsdagen 24 Juli :

Bryce Canyon är mycket vackert. Vi har på ett sätt tur med vädret då det inte är sol. Vi går en längre tur ner i detta vackra landskap. En observation är att träden växer sig och vrider sig så att inte ens Klyvner skulle kunna klyva dessa kubbar. På vägen mot Phoenix beser vi Grand Canyon North rim, sällan besökt då det är så långt från södra delen av parken. Fågelavståndet över Canyonen är 18 km men landsvägen är det mycket mycket längre. Vi övernattar i ett indianreservat, faktiskt det finaste hotellet på hela resan.
Att lära av andra:
Jag fick frågan (av mig själv) om jag gjort några intressanta observationer för skogligt bruk. Här kommer dessa:
  • Elinstallationen i Santa Fe. Vi tankade på ett ställe mot Santa Fe och på toaletten hade en kille installerat en elektrisk handtork. Kablaget hade dragits direkt från lampan med en enkel inomhus förlängningskabel (löst hängande) till torken. När ljuset tändes startade fläkten. Samtidigt som jag var livrädd blev det hett som attan. Det gick fort att komma ut och jag använde inte fläkten. 
  • Badrumsinstallationen i Lusk: En hemmabygdens son hade slagit sig på badrumsinstallationer och erbjöd kunderna följande optioner: Frostskador, brännskador båda kombinerade med tillvalet ursprutad hjärna. Vattentrycket var så stort så huvudet trycktes isär!
FAQ (frekvent ställda semesterfrågor):
Hur klarar en hustru av att resa med dig, dina datorer och knepiga böcker? Hustrun är en mycket klok kvinna och vet att allt har sitt pris. Jag vet bara inte ännu vad det kommer att kosta. Hur har du lyckats få hustrun Ulla till alla dessa omöjliga platser som inga andra kvinnor vill se? Lyckats och lyckats? Efter cykelskroten i Rye har det blivit kärvare om jag uttrycker mig så.

Intressanta platser ingen reseguide rekommenderar:
  • Cykelskroten i Rye, ett måste för en gör-det-självare eller de som funderar på att avsluta sitt äktenskap.
  • Grandma's diversehandel i Cuba, N.M.  
  • Skönhetssalongen i Aztec. Med lite färg skulle Drängstugan duga om denna standard skulle gälla.
  • Ralph's Car Repair shop nära Boulder i Colorado. En av de värre jag sett.

6 September 2014 : Premiär för Romanesco. En undervisning i matlagningens konst.

Efter lång väntan presenteras här första bidraget till Vägsamfälligheten kokbok. Ett försök att få människorna i skogsmiljön att komma ifrån Bullens pilsnerkorv som vardagsmat. Här är länken:    https://youtu.be/JxdmclZCxHM

28/11 2014: Ännu ett fint glöggkalas i Alelund!

Tack Kråkan och Claes för återigen en trevlig sammankomst i Alelund. Det är lite synd dock att vi inte lyckas lura hit de unga nya invånarna i Skogen. Bland alla de framstående Glöggsorterna segrade den av vår Siws tillblandade "Syster Annikas Farväl". Syster Annika syntes inte på hela kvällen så glöggen var effektiv enligt tidigare tester och prov.

2 December 2014: Nytt recept i Mor Esters Kakbok

Syster Maja har levererat en komplettering till Mor Esters Kakbok. Syster Maja har ett speciellt öga till vägarbetaren och har här komponerat en kaka som kan ätas även som skorpa. För den snåle finns möjligheten att minska mängden smör vilket gör kakan till ett utmärkt vägfyllnadsmaterial. Namnet på kakan är som hämtat från ett tungt vägarbete; "Syster Majas Vägfyllning".  HÄR ÄR LÄNKEN TILL KAKBOKEN.
             

HEM | GRÄVLINGARPROTOKOLL | KONSTSKATTER

Copyright Drängsereds Vägsamfällighet 2016